PRINCIP



Dolda kunskapers väktare Detta konstverk visar en bild på en orm som slingrar sig ovanför entrén till det första biblioteket från 1993. Bilden tillsammans med titeln ger mig associationer till berättelsen om ormen i Paradiset som man kan läsa om i Bibeln första mosebok kap 3. I bibeln ger ormen den förbjudna frukten till människorna så att deras ögon öppnas så att de kan skilja på gott och ont, de har fått kunskap. Men Lars Sonerud har vänt på historiens innebörd och istället för att vara den som ger ut kunskapen, placerat ormen som en symbolisk väktare vilket titeln tycks implicera, och endast fåtalet som har tillgång till denna kunskap. Dolda kunskapers väktare, 1995, glas och metal. Campus, entrén till hus F, Pelarplatsen 7, Videum. Rävdamen har ett speciellt utseende som är som dess titel, halvt människa/kvinna och halvt djur/räv. Var finns sådana figurer om de inte finns i verkligheten? Jo, i mytologins och fablernas värld. Jag kommer att se ifall Rävdamen kan tolkas utifrån dessa kontexter. Frågan är vad Lönnbys skulptur kan ha för innebörd. Men vi tar det från början: En fabel är en kort allegorisk berättelse i vilken förmänskligade djur med sina handlingar och repliker åskådliggör en moralisk lärdom som gärna avslutningsvis formuleras som en sederegel, t.ex. "den som gapar över mycket, mister ofta hela stycket".(min kursiv). Om det är så att Lönnby vill säga oss något angeläget med denna skulptur och tagit fabeln och fabeldjuret som befolkar fabeln till hjälp som utgångspunkt får vi undersöka? Vi går vidare med att se vad fabeldjur är för några. fabeldjur, är benämning på dels sådana djur med övernaturliga egenskaper som uppträder i traditionella sagor och sägner, t.ex. bäckahästen, dels och framför allt de motsvarande djurgestalter som figurerar i äldre konst, litteratur och lärd tradition. De senare är dels "människodjur", som är delvis djur, delvis människa, t.ex. jungfru-örn (harpya), kentaur och sfinx." I vissa fabler lever fabeldjuren på djurs vis och ibland på människors vis med mänskliga kläder,[som Lönnbys Rävdamen] till exempel Musse pigg. Lönnbys skulptur passar även in här i vad som benämnds fabeldjur som lever likt människorna gör. Men vad för lärdom vill hon säga oss? Det kan vara så att Rävdamen kan tolkas utifrån mytologins synvinkel och ge oss mer information: Praktiskt taget alla kulturer som kommit i kontakt med boskap har skapat egna myter kring djuren. Berättelsen om den kretensiska hybridvarelsen Minotaurus - till hälften tjur, till hälften man - har tagit plats i det mytgalleri som utgör en del av det västerländska kulturarvet. Minotauren var ett ofta återkommande motiv för Picasso [...] dessutom i en ironisk grimas förlänat monstret drag av självporträtt. Minotaurus benämns som en hybridvarelse på grund av dess dubbla status, och då borde vi kunnna göra så med Rävdamen. Sedan är det intressant att man nämner självporträtt i detta sammanhang. Kan Lönnbys skulptur tolkas i denna riktning och ses som ett självporträtt? Hon har avbildat en räv som i många berättelser och sagor beskrivs som klok och listig. Den förekommer i några klassiska fabler som räven och druvorna som är en av Aisopos fabler. Så min tolkning utifrån det ovan är att skulpturen är ett självporträtt av Lönnby där hon betonar att hon är listig och klok. Alternativt: Att kvinnan generellt är klok och listig.


Annas tolkning av Konstverket Princip lyder så här: Konstverket kan ses som en symbol för förvärvandet av kunskap. Luren lyssnar av omvärlden för att samla in information. Den som lyssnar är forskaren som sitter vid bordet. På det cirkulära fundamentet som är upphöjt över marken finns blästrade strukturer som skall påminna om kartor, som sammantaget blir till en jordglob som får representera världen i helhet. Den som sitter vid bordet är forskaren. Och man skulle kunna tolka konstverket som en moderna variant av oraklet i Delfi.

SKOG
Konstverket Skog vid Universitetsbiblioteket kan hänföras till kategorin Trompe-loeil, som är ett konstnärligt uttrycksmedel som när den är som bäst visar mycket realistiska (bild) återgivningar med syftet att skapa en optisk illusion så att det avbildade objektet tycks så verkligt att det framträder i 3 dimensioner. Denna typ av konstverk har som avsikt att bedra ögat, av trompe - bedra, oeil - öga. Det är en illusionistisk bild eller del av en bild som betraktaren vi första anblicken upplever som verklig. Och detta är viktigt att poängtera. För hur bra gjord ett sådant Först så anser jag att det är svårt att i en sådan teknik imitera tingens form och ytverkan, i detta fall träd och skog, så realistiskt att vi blir lurade att tro oss stå framför ngt sådant. Men det finns saker som är bra som tex. Illusion av djup i bilden som trots att konstverket inte är en förlängning av det verkliga rummet och det är därmed ett "öppet" konstverk som man skulle kunna "gå in i". Den svartvita återgivningen är inte superrealistisk, skog och svartvitt är inte bästa förutsättningen. Men att skalan är 1:1 hjälper till att skapa illusion. Göranssons skogsbild känns trovärdig för det är trots allt en mycket bra grafisk återgivning men det måste poängteras att illusionen är mest framträdande om man ser den lite på avstånd och inte går fram en halv meter och tittar. Och eftersom konstverket skiftar i uttryck beroende på var man står är det bäst att åka dit och uppleva själv och avgöra på plats och sedan gå ett antal meter för att se konstverket Boken av Lars Sonerud som är ett annat väggkonstverk i konstrundan som ligger ett stenkast bort men som till skillnad från Göranssons konstverk är ett "slutet" konstverk som inte skapar ngn optisk Illusion, och det kan det inte göra på grund av att det inte är en(super) realistisk återgivning av en bok. Moderna trompe l´oeil Levande "skulpturer" i silver-guld färg som visar sig vara människor. Ett fenomen som turister ofta upplever i storstäderna. Konstevrket har även en annan titel som angfer dess geografiska plats nord och östriktning: 59 07 29 06 N 12 48 41 22 E

En första tolkning av skulpturerna Hide and seek görs av Maria själv och låter så här: "Konstverken är en del av en fortlöpande gestaltning av mina syskonbarns uppväxt. Serien handlar den här gången om tonårens brytningstid. Titeln "Hide & seek", kurragömmaleken, anspelar på kluvenheten som medföljer. Min systerson, som stått modell för skulpturerna, ser på tonårsvis ut som en karikatyr eller seriefigur, med sitt knappnålshuvud, gängliga kropp och för stora fötter och händer". M. Miesenberger. När Skissernas museum i Lund hade en utställning 2008 skrev museichefen Elisabet Haglund så här om dessa skulpturer: De verk som utgör basen i Maria Miesenbergsers utställning bryter sig loss från den skulpturala tradition vi är vana vid och som historisk sett alltid funnits i det offentliga rummet: ryttarstatyerna, de nakna barn-, mans- och kvinnofigurerna. Men Maria Miesenbergers skulpturer strävar aldrig efter en heroisk upphöjdhet, de söker helt nya uttryck. I skulpturgruppen Hide and seek, blir en oskyldig lek också ett blint famlande och sökande efter jaget, och på samma gång ett sökande efter varandra. En längtan efter beröring - men på samma gång en rädsla för att bli berörd. Själv ger Miesenberg ytterligare en nyckel till tolkningen och förståelsen av konstverket. För att förstå konstverket bör man se det på ett visst sätt. Följ linjen och du ser mönstret där det ligger över kroppen. Se hur mönstret och kroppen är ett. Mönstret är ingen dekoration - det är verket. Ta bort det [dvs. mönstret] och verket försvinner."Man skall alltså analysera verket, utifrån mönstret, som en gåta. Hon fortsätter: "Följ linjen bakåt lös upp verket, mönstret i dess beståndsdelar. Plocka isär. Följ spåret via linjen och finn att linjen, mönstret inte slutar i intet. Det mynnar ut i ett ådernät från ett öga, en röntgenbild av en hjärna, ett fingeravtryck ett bladverk. mönstret på ytan återskapar individen tar bort anonymiteten. Ger mening och närvaro. Maria har nyligen gjort en ny version/variant av Hide and seek som hon dock inte gillade. Hon hade testat nya material och sökt nya uttryck. Hide and seek gjordes i svartpatinerad brons. Hur blev resultatet? Enligt henne så blev det: "Tydligare form. Mer definierad. Helt annat uttryck. Bättre? Nej. Annat."
Skriv in text.
Skriv in text.
Skriv in text.
Skriv in text.

PRINCIP



Dolda kunskapers väktare Detta konstverk visar en bild på en orm som slingrar sig ovanför entrén till det första biblioteket från 1993. Bilden tillsammans med titeln ger mig associationer till berättelsen om ormen i Paradiset som man kan läsa om i Bibeln första mosebok kap 3. I bibeln ger ormen den förbjudna frukten till människorna så att deras ögon öppnas så att de kan skilja på gott och ont, de har fått kunskap. Men Lars Sonerud har vänt på historiens innebörd och istället för att vara den som ger ut kunskapen, placerat ormen som en symbolisk väktare vilket titeln tycks implicera, och endast fåtalet som har tillgång till denna kunskap. Dolda kunskapers väktare, 1995, glas och metal. Campus, entrén till hus F, Pelarplatsen 7, Videum. Rävdamen har ett speciellt utseende som är som dess titel, halvt människa/kvinna och halvt djur/räv. Var finns sådana figurer om de inte finns i verkligheten? Jo, i mytologins och fablernas värld. Jag kommer att se ifall Rävdamen kan tolkas utifrån dessa kontexter. Frågan är vad Lönnbys skulptur kan ha för innebörd. Men vi tar det från början: En fabel är en kort allegorisk berättelse i vilken förmänskligade djur med sina handlingar och repliker åskådliggör en moralisk lärdom som gärna avslutningsvis formuleras som en sederegel, t.ex. "den som gapar över mycket, mister ofta hela stycket".(min kursiv). Om det är så att Lönnby vill säga oss något angeläget med denna skulptur och tagit fabeln och fabeldjuret som befolkar fabeln till hjälp som utgångspunkt får vi undersöka? Vi går vidare med att se vad fabeldjur är för några. fabeldjur, är benämning på dels sådana djur med övernaturliga egenskaper som uppträder i traditionella sagor och sägner, t.ex. bäckahästen, dels och framför allt de motsvarande djurgestalter som figurerar i äldre konst, litteratur och lärd tradition. De senare är dels "människodjur", som är delvis djur, delvis människa, t.ex. jungfru-örn (harpya), kentaur och sfinx." I vissa fabler lever fabeldjuren på djurs vis och ibland på människors vis med mänskliga kläder,[som Lönnbys Rävdamen] till exempel Musse pigg. Lönnbys skulptur passar även in här i vad som benämnds fabeldjur som lever likt människorna gör. Men vad för lärdom vill hon säga oss? Det kan vara så att Rävdamen kan tolkas utifrån mytologins synvinkel och ge oss mer information: Praktiskt taget alla kulturer som kommit i kontakt med boskap har skapat egna myter kring djuren. Berättelsen om den kretensiska hybridvarelsen Minotaurus - till hälften tjur, till hälften man - har tagit plats i det mytgalleri som utgör en del av det västerländska kulturarvet. Minotauren var ett ofta återkommande motiv för Picasso [...] dessutom i en ironisk grimas förlänat monstret drag av självporträtt. Minotaurus benämns som en hybridvarelse på grund av dess dubbla status, och då borde vi kunnna göra så med Rävdamen. Sedan är det intressant att man nämner självporträtt i detta sammanhang. Kan Lönnbys skulptur tolkas i denna riktning och ses som ett självporträtt? Hon har avbildat en räv som i många berättelser och sagor beskrivs som klok och listig. Den förekommer i några klassiska fabler som räven och druvorna som är en av Aisopos fabler. Så min tolkning utifrån det ovan är att skulpturen är ett självporträtt av Lönnby där hon betonar att hon är listig och klok. Alternativt: Att kvinnan generellt är klok och listig.



Annas tolkning av Konstverket Princip lyder så här: Konstverket kan ses som en symbol för förvärvandet av kunskap. Luren lyssnar av omvärlden för att samla in information. Den som lyssnar är forskaren som sitter vid bordet. På det cirkulära fundamentet som är upphöjt över marken finns blästrade strukturer som skall påminna om kartor, som sammantaget blir till en jordglob som får representera världen i helhet. Den som sitter vid bordet är forskaren. Och man skulle kunna tolka konstverket som en moderna variant av oraklet i Delfi.


SKOG
Konstverket Skog vid Universitetsbiblioteket kan hänföras till kategorin Trompe-loeil, som är ett konstnärligt uttrycksmedel som när den är som bäst visar mycket realistiska (bild) återgivningar med syftet att skapa en optisk illusion så att det avbildade objektet tycks så verkligt att det framträder i 3 dimensioner. Denna typ av konstverk har som avsikt att bedra ögat, av trompe - bedra, oeil - öga. Det är en illusionistisk bild eller del av en bild som betraktaren vi första anblicken upplever som verklig. Och detta är viktigt att poängtera. För hur bra gjord ett sådant Först så anser jag att det är svårt att i en sådan teknik imitera tingens form och ytverkan, i detta fall träd och skog, så realistiskt att vi blir lurade att tro oss stå framför ngt sådant. Men det finns saker som är bra som tex. Illusion av djup i bilden som trots att konstverket inte är en förlängning av det verkliga rummet och det är därmed ett "öppet" konstverk som man skulle kunna "gå in i". Den svartvita återgivningen är inte superrealistisk, skog och svartvitt är inte bästa förutsättningen. Men att skalan är 1:1 hjälper till att skapa illusion. Göranssons skogsbild känns trovärdig för det är trots allt en mycket bra grafisk återgivning men det måste poängteras att illusionen är mest framträdande om man ser den lite på avstånd och inte går fram en halv meter och tittar. Och eftersom konstverket skiftar i uttryck beroende på var man står är det bäst att åka dit och uppleva själv och avgöra på plats och sedan gå ett antal meter för att se konstverket Boken av Lars Sonerud som är ett annat väggkonstverk i konstrundan som ligger ett stenkast bort men som till skillnad från Göranssons konstverk är ett "slutet" konstverk som inte skapar ngn optisk Illusion, och det kan det inte göra på grund av att det inte är en(super) realistisk återgivning av en bok. Moderna trompe l´oeil Levande "skulpturer" i silver-guld färg som visar sig vara människor. Ett fenomen som turister ofta upplever i storstäderna. Konstevrket har även en annan titel som angfer dess geografiska plats nord och östriktning: 59 07 29 06 N 12 48 41 22 E

En första tolkning av skulpturerna Hide and seek görs av Maria själv och låter så här: "Konstverken är en del av en fortlöpande gestaltning av mina syskonbarns uppväxt. Serien handlar den här gången om tonårens brytningstid. Titeln "Hide & seek", kurragömmaleken, anspelar på kluvenheten som medföljer. Min systerson, som stått modell för skulpturerna, ser på tonårsvis ut som en karikatyr eller seriefigur, med sitt knappnålshuvud, gängliga kropp och för stora fötter och händer". M. Miesenberger. När Skissernas museum i Lund hade en utställning 2008 skrev museichefen Elisabet Haglund så här om dessa skulpturer: De verk som utgör basen i Maria Miesenbergsers utställning bryter sig loss från den skulpturala tradition vi är vana vid och som historisk sett alltid funnits i det offentliga rummet: ryttarstatyerna, de nakna barn-, mans- och kvinnofigurerna. Men Maria Miesenbergers skulpturer strävar aldrig efter en heroisk upphöjdhet, de söker helt nya uttryck. I skulpturgruppen Hide and seek, blir en oskyldig lek också ett blint famlande och sökande efter jaget, och på samma gång ett sökande efter varandra. En längtan efter beröring - men på samma gång en rädsla för att bli berörd. Själv ger Miesenberg ytterligare en nyckel till tolkningen och förståelsen av konstverket. För att förstå konstverket bör man se det på ett visst sätt. Följ linjen och du ser mönstret där det ligger över kroppen. Se hur mönstret och kroppen är ett. Mönstret är ingen dekoration - det är verket. Ta bort det [dvs. mönstret] och verket försvinner."Man skall alltså analysera verket, utifrån mönstret, som en gåta. Hon fortsätter: "Följ linjen bakåt lös upp verket, mönstret i dess beståndsdelar. Plocka isär. Följ spåret via linjen och finn att linjen, mönstret inte slutar i intet. Det mynnar ut i ett ådernät från ett öga, en röntgenbild av en hjärna, ett fingeravtryck ett bladverk. mönstret på ytan återskapar individen tar bort anonymiteten. Ger mening och närvaro. Maria har nyligen gjort en ny version/variant av Hide and seek som hon dock inte gillade. Hon hade testat nya material och sökt nya uttryck. Hide and seek gjordes i svartpatinerad brons. Hur blev resultatet? Enligt henne så blev det: "Tydligare form. Mer definierad. Helt annat uttryck. Bättre? Nej. Annat."

Skriv in text.

Skriv in text.

Skriv in text.

Skriv in text.